torsdag 16 maj 2013

Abrahams tre religioner (Kristendomen/Judendomen/Islam (grundkurser))




Judendomen 


-->
Judarna i världen.  Judendomen är en av världens äldsta religioner. Det finns sammanlagt ca 16 miljoner judar i världen. Större judiska grupper finns i USA och i Ryssland. Enbart i USA finns det nästan dubbelt så många judar som i Israel. I staden New York bor det ca 2-3 miljoner judar. I Israel finns det knappt 6 miljoner judar. Ur judendomen har religionerna kristendomen och islam bildats.



Abraham. Judarnas historia började för över 4 000 år sedan i Mesopotamien (nuvarande Irak).

 I Bibeln berättas det om en man som hette Abraham. Gud uppenbarade sig för Abraham och utsåg honom och hans efterkommande till sitt utvalda folk. Gud sade till Abraham att han och hans familj skulle bege sig till Kanaans land (nuvarande Israel eller Palestina). Gud slöt ett förbund (överenskommelse) med Abraham. Förbundet innebar att Gud skulle skydda judarna, som hade blivit utvalda att sprida budskapet om Gud i hela världen.

Överenskommelsen innebar också att judarna skulle följa Guds lag. Abraham och hans ättlingar gav upphov till Israels tolv stammar.



Mose. Judendomens egentlige grundare hette Mose. Ibland markerar judarna det genom att man ibland kallar sig för mosaiska trosbekännare i stället för judar.  Mose levde på 1500-talet f.Kr. Som vuxen fick han i uppdrag att leda sitt folk ur Egypten, där de levde i slaveri. Generationer efter Abraham hade slutat att tro på Gud, därför hamnade de bland annat i slaveri i Egypten.Under ökenvandringen mötte han Gud på berget Sinai. På berget Sinai slöt Gud ett nytt förbund med judarna. Där fick han ta emot en lag av Gud. Dess kärna var det som kallas tio Guds bud. Fortfarande har de flesta av jordens kulturer sin grund i dessa budord. Det nya förbundet innebar att judarna skulle följa de regler Mose fick av Gud, och i gengäld skulle Gud beskydda dem.



 Den judiska tron.  Judarna tror på en enda Gud. De uppfattar Gud som personlig, men inte i den betydelsen att han skulle se ut som en människa. Gud är en ande, anser judarna. Han är god och kräver av människorna att de också ska vara goda. Människan är enligt judendomen skapad till Guds avbild och de som följer Guds bud kommer att belönas för detta. De som är onda kommer att straffas. Judarna anser inte att Jesus var Messias. De väntar fortfarande på en Messias som i framtiden kommer att förena alla folk under Guds herravälde och som ska bringa evig fred.



Vem är jude? Vilka är egentligen judar? Denna fråga har vållat många debatter. En definition säger att den person som bekänner sig till den judiska religionen är en jude. Enligt ortodox uppfattning ska var och en som har en judisk mor räknas som jude, även om den personen inte själv är religiös.



De heliga skrifterna.  Den judiska Bibeln innehåller de fem Moseböckerna, som bland annat beskriver Mose liv och verk. Den kallas Tora och det är här grunden för det judiska livet i helg och vardag finns nedtecknad. I Toran finns 613 bud och förbud. Genom att följa dem blir man Guds medhjälpare i hans strävanden att göra världen god.



En annan viktig skrift är Talmud. Det är en samling av böcker som tolkar levnadsreglerna i Tora. Den omfattar mer än sex tusen sidor och där finns det hundratals regler om hur ett judiskt liv ska levas i stort och smått.

I Talmud finns massor av regler som de renläriga judarna (ortodoxa) följer. Det är t.ex. förbjudet att göra upp eld under sabbaten eller att koka mat. Inte heller får man rosta bröd, för då bryter man mot eldförbudet. Man får inte skriva något, inte ens en namnunderskrift. Talmud säger att man bara får skriva två bokstäver på sabbaten.



Judisk mat. Judarna följer gamla testamentets bestämmelser angående mat. Gamla testamentet tillåter alla vegetariska livsmedel för människan, men man får inte äta vilket kött som helst, utan bara köttet från växtätande djur.

Reglerna är mycket klara. De ska vara idisslare och ha delade klövar. Därmed får man inte äta gris, eftersom de inte är idisslare.  Djur ska slaktas på ett visst sätt om rättrogna judar ska äta köttet. Djuren får inte var bedövade då de slaktas.

Vid slakten ska en speciellt utbildad person göra ett skarpt snitt över djurets strupe. Blodet får därefter rinna av djuret som dör mycket snabbt. Denna metod som kallas skäktning är förbjuden i Sverige. Det innebär att en rättrogen jude i Sverige måste köpa skäktat kött från utlandet.  Innan köttet tillreds ska det läggas i saltvatten för att fullständigt befrias från blod. Blodet anses synonymt med själen eller livet. Kött som fortfarande innehåller blod anses inte vara rent kött eftersom djuret då inte betraktas som ett dött djur. Tillåten mat kallas för kosher och förbjuden mat för treiff.





Frågor. 1. Hur många judar finns det i världen? 2. Vem var Abraham och vad innebar förbundet som enligt judendomen Abraham slöt med Gud? 3. Varför är Moses så viktig? 4. Nämn fakta om den judiska tron. 5. Vem är jude? Förklara. 6. Vad är de heliga skrifterna Tora och Talmud. 7. Vilken mat är kosher och vilken mat är treiff. Varför? Vad är skäktning?




Synagogan.  Synagogan är en lokal där man håller gudstjänst, studerar och träffar bekanta. Det viktigaste i synagogan är arken, det är skåpet där Torarullarna förvaras. Det står mot den vägg som vetter mot Jerusalem. Innan männen går in i en synagoga måste de ta på sig små mössor som kallas kippa


 


Olika former av judendom. Judarna kan indelas i tre olika grupper. De ortodoxa (renläriga) håller fast vid judiska traditioner och vill inte veta av några förändringar. De följer alla Torans regler. Man känner igen männen på deras svarta hattar, korkskruvslockar, bönemantlar och bönekapslar.

En bönekapsel är en liten dosa med bibelcitat i, som de fäster på armen och pannan med läderemmar. De ortodoxa följer alla sabbatsregler och äter endast koschermat.



Reformjudar ser positivt på förändringar. De följer inte matlagarna eller sabbatsreglerna så noga.



De konservativa judarna går en medelväg mellan ortodoxa och reformjudar. Deras mål är att bevara det äkta och nödvändiga i judisk tro.




Böner. En jude ska läsa sina böner tre gånger om dagen. Om det sker i synagogan måste minst tio män vara närvarande för att man ska kunna läsa alla böner. Toraläsningen är tillrättalagd så att den ska räcka ett helt år. Den dagen man läser slutet av sista delen, börjar man också läsa ur den första boken. Så fortsätter det från år till år. Det är rabbinen som leder gudstjänsten. Han är församlingens ledare och lärare. Även om predikan förekommer under gudstjänsten är läsningen ur Torarullarna det viktigaste inslaget. Gudstjänsterna har inte förändrats mycket under de senaste 2 000 åren.



Sabbaten. Var sjunde dag firar judarna sabbat. Den inleds på fredag kväll och varar i 24 timmar tills skymningen faller på lördagskvällen.Enligt Bibeln skapade Gud världen på sex dagar. Den sjunde dagen vilade han. Den dagen var en lördag, och därför ska människorna också vila på lördagar.



Sabbaten är en glad och festlig familjehögtid. Då har familjens kvinnor städat hemmet och lagat god mat medan männen och pojkarna går till synagogan. När de kommer hem är matbordet dukat med god mat, ljus och sabbatsbröd.

Sabbatsljusen skall tändas ca 20 minuter innan solen går ner, och oftast är det mamman i huset som utför denna uppgift. Den person som har tänt ljusen skall också läsa en välsignelse. Sedan hälsar man de närvarande med orden shalom shalom, som betyder ”God sabbat”. Pappan i huset brukar också läsa bönen kidush, som betyder ”helgande”.



Efter detta bryter pappan i huset ett stycke av sabbatsbrödet, doppar det i salt, läser en välsignelse över det och äter brödbiten. Därefter får var och en en av de andra kring bordet sin bit av brödet med salt. Därmed är sabbaten invigd och helgad.



Bland judar är sabbaten veckans stora glädjedag då man har tid att umgås med varandra. Många anser att det är sabbatsfirandet som hållit ihop judarna. Allt onödigt är förbjudet under sabbaten, då ska man umgås med familj och vänner i lugn och ro.Allt onödigt arbete är förbjudet under sabbaten. I Talmud finns mängder av regler om vad man får och inte får göra.




Judiska påsken. Pesach, den judiska påsken, är en av årets främsta högtider. Judarna firar påsken till minnet av befrielsen ur slaveriet i Egypten för mer än 3 000 år sedan. Påskhögtiden inleds med sedermåltiden, som omfattar en mängd speciella maträtter. På bordet ska det finnas grönsaker, bittra örter (t.ex. pepparrot), malda äpplen, nötter, ett stekt märgben av får och ett kokt ägg som bränts på skalet. På bordet ska det också finnas vin och osyrat bröd.



Purim
Purim är en judisk högtid som vanligtvis infaller i mars månad. Ordet betyder "lott". Fursten Haman avsåg att utrota judarna i riket och dra lott om vilken dag utrotningen skulle ske....

Chanukka
Chanukka eller hanukka, också känd som ljusets fest eller återinvigningsfesten av templet


Gud. Judarna tror på en enda Gud. De uppfattar Gud som personlig, men inte i den betydelsen att han skulle se ut som en människa. Gud är ande, anser judarna. Han är god och kräver av människorna att de också ska vara goda. Människan är enligt judendomen skapad till Guds avbild och de som följer Guds bud kommer att belönas för detta. De som är onda kommer att straffas. Kärleken till nästan har framhållits som det viktigaste i judendomen. Därför är denna religion i grunden ljus, glad och hoppfull.

Judarna anser att människan är skapad för ett liv i glädje. Judarna tror på ett liv efter döden. Men det är dock livet före döden som är det väsentliga för dem, eftersom den värld som Gud har skapat är god, och då bör inte människorna avstå från livets goda.




Frågor: 8. Vad är en synagogan. 9. Vilka olika former av judendom finns det? 10. Hur bör bönerna utföras. 11. Vad innebär sabbaten. 12. Varför firas påsken? 13. Hur uppfattar judarna Gud?

14.









Kristendomen




Kristendomen är världens största religion med omkring 1,6 miljarder anhängare. De tre huvudgrupperna inom kristendomen är de ortodoxa kyrkorna, den katolska kyrkan och de protestantiska kyrkorna.

Uppkomst. 
Kristendomen uppstod i det lilla landet Israel for cirka 2000 år sedan. Då var landet Israel ockuperat
av romarna. Det judiska folket i Israel väntade då på att Messias skulle komina. Judarna ansåg att Messias skulle vara en god härskare som skulle vara sänd av Gud. Men Messias skulle inte vara någon Gud utan en människa liksom andra. Denna Messias skulle befria Israel från det förtryck som romarna orsakade i landet.

Jesus.
Vid den här tiden vandrade Jesus omkring och predikade om Gudsriket. Ett av hans viktigaste budskap var att även fattiga och förtryckta fick tillhöra detta rike. Det fanns judar som trodde att han var den Messias som man väntade på. Men de flesta blev besvikna på Jesus när han inte ville göra uppror mot romarna, När Jesus var drygt 30 år greps han av romerska soldater och dömdes som en upprorsman till döden och blev korsfäst, som var
en vanlig avrättningsmetod i romarriket.

Den första församlingen. 
De flesta judarna glömde snart bort Jesus, men en del av Jesu anhängare fortsatte att
tro att han var Guds utsände Messias. De var övertygade om att Jesus hade uppstått från döden och tagits upp till Gud i himlen. Snart skulle han komma tillbaka till jorden och bli världens frälsare. De första anhängarna i den första församlingen i Jerusalem var judar (som Jesus) och de ansåg inte alls att de hade skapat en ny religion. De levde som judar och följde de judiska lagarna och reglerna.

De första kristna. 
Runt om i Romarriket levde grupper av judar. Till dem reste Jesu efterföljare, exempelvis
Petrus och Paulus, och på vissa ställen lyckades de övertyga människor om att Jesus var Messias, och det bildades olika kristna församlingar. De som ansåg att Jesus var Messias började säga Jesus Messias.
I Romarriket var grekiskan det finns språket och ordet Messias heter Christös på grekiska. Snart började man säga Jesus Christös Jesus Kristus- i stället, och nu började församlingsmedlemmarna kalla sig f ö r kristna.

Kristendomen segrar. 
I början av 300-talet var ungefär 15 procent kristna av invånarna i Romarrikets historia.
Till en början förföljdes de kristna i det romerska riket. Men år 380 blev kristendomen statsreligion i hela det romerska riket. Nu behövde de kristna inte samlas i hemlighet och man kunde bygga kyrkor. Så småningom blev biskopen i Rom kyrkans ledare. Han kom senare att kallas för påve.
År 395 delades det romerska riket i det Västromerska och det Östromerska riket. Den östliga delen bildade en särskild kyrka som senare har kallats den grekisk ortodoxa, den andra delen blev katolska kyrkan.
En orsak till splittringen var att de kristna i öst inte ville erkänna biskopen i Rom som påve och som ledare för alla kristna

Ortodoxa kyrkan. 
Ortodoxa kyrkan har ingen gemensam ledare eller organisation. Därför har varje ortodoxt
land sin egen kyrka. Tillsammans har de ortodoxa kyrkorna mellan 150 och 200 miljoner anhängare. De största ortodoxa kyrkorna finns i östra Europa, exempelvis Grekland. Den största kyrkan är den rysk-ortodoxa. Varje kyrka är självständig, men patriarken i Konstantinopel (Istanbul) är den främste av de olika kyrkornas ledare. I Sverige finns det cirka 100 000 medlemmar i den ortodoxa kyrkan.

Katolska kyrkan.
Det finns drygt 1000 miljoner katoliker runt om i världen. Det innebär att den är världens
största kyrka. Mer än hälften av alla katoliker lever i Latinamerika. Mindre än en tredjedel finns i Europa. I Sverige finns det cirka 200 000 katoliker
Ordet katolsk betyder allomfattande. Det innebär att kyrkan står öppen för alla människor. I andra kyrkor säger man oftast den romersk-katolska kyrkan, eftersom den styrs från Rom.
Påven är biskop av Rom och samtidigt kyrkans överhuvud. Enligt katolsk uppfattning går påvens ämbete tillbaka till aposteln Petrus som Jesus utsåg till de första kristnas ledare.
Påven betraktas som Jesu ställföreträdare på jorden.



Frågor: 1. Vilka är de tre huvudgrupperna inom kristendomen? 2. Berätta om Jesus. 3. Vad innebar "den
första församlingen." 4. När segrade kristendomen i romarriket? 5. Hur delades kyrkan upp, och varför? 6. Vad innebar den ortodoxa kyrkan. 7. Vad är den katolska kyrkan. 8a Vad skiljer de tre huvudgrupperna inom kristendomen åt?



Kristendomen forts...

Protestantiska kyrkor.
Under 1500-talet protesterade den tyske munken Martin Luther mot vad han ansåg vara
fel inom den katolska kyrkan. Luther ansåg att man borde lyda Bibeln och inte det som påven sade. Påven blevrasande på Luther och försökte utestänga honom från kyrkan (bannlysa honom). Men det lyckades inte. Många slutade att lyda påven och på det sättet bildades en ny kyrka, den evangelisk-lutherska. Luthers anhängare kallades också för protestanter. Luthers kyrka finns nu bland annat i Tyskland och i Norden.
I Schweiz protesterade den stränge fransmannen Calvin på liknande sätt som Luther hade gjort. Det ledde till att kalvinska eller reformerta kyrkor bildades. De finns bland annat i Schweiz, Skottland, Holland och USA.
I England uppstod den anglikanska kyrkan som är en blandning av protestantiskt och katolskt.

Bibeln. 
Att Bibeln är den viktigaste kristna boken är alla kristna eniga om. Bibeln består av Gamla testamentet och Nya testamentet. Gamla Testamentets texter fanns redan på Jesu tid. Det är judarnas Bibel. När Jesus talade om skrifterna menade han den judiska Bibeln som han lärde sig läsa och älska. Gamla testamentet beskriver de
förbund (avtal) som judarna slöt med Gud i forntiden. Gamla testamentet handlar om skapelsen, judisk historia och religion. Därför är dessa böcker judendomens heliga skrifter.
Nya testamentets 27 böcker innehåller skrifter om Jesu liv, berättelser om hur kyrkan började samt brev från Paulus och andra. Nya testamentet är kristendomens viktigaste skrift. Det som skrivs i Nya testamentet handlar om hur Gud har räddat alla människor och gett dem möjlighet till ett evigt liv. Det har han gjort genom att sända Jesus till jorden där han med sitt liv, sin död och sin uppståndelse har besegrat döden.
I Nya testamentet beskrivs Jesus som den Messias som Gamla testamentet talar om. Alla kristna anser att Bibeln är Guds ord. En del tror att allt som står i Bibeln är sant, till exempel att världen skapades på sex dagar.
Människor som tror på detta sätt brukar kallas för bokstavstroende. Andra kristna tror inte att varje händelse nödvändigtvis är helt sann. I stället försöker de tolka det budskap som texten har.

Den kristna läran. 
De kristna kyrkorna skiljer sig åt på många sätt. Men det som är gemensamt i den kristna
tron är en berömd sammanfattning av vad Bibeln säger, nämligen den apostoliska trosbekännelsen. Den texten läses varje söndag av präster i tusentals kyrkor världen över.

Gud Fader.
Den första delen av trosbekännelsen säger att vi tror på Gud som har skapat världen. Även om
ingen vet hur Gud ser ut så finns hans kraft överallt. Han har en speciell mening med människorna och han bryr sig om varje människa.

Jesus-Frälsaren.
Andra delen av trosbekännelsen tar upp om gudamänniskan Jesus Kristus som i Bibeln kallas
för Guds son. Jesus dog på ett kors för att människorna skulle få förlåtelse för sina synder. Genom sin död frälste (räddade) han oss alla från synd och evigt straff. En dag ska han komina tillbaka, och då ska alla döda uppstå.

Heliga Anden.
Den tredje delen av trosbekännelsen berättar om den heliga Anden. Genom den heliga Anden är
Gud närvarande överallt och hjälper oss människor. När en människa döps får hon del av den heliga Anden som leder och hjälper henne i livet.

Dopet.
Bruket att döpa går tillbaka till Jesu tid och de första kristna. Dopet är en symbol f ö r död (från det gamla livet) och uppståndelse (till livet med Kristus) Man brukar sägas att den som döps blir upptagen i den kristna församlingen. Enligt kristen tro blir människan renad från synd genom dopet. Före dopet är barnet i det ondas våld. Genom dopet befrias barnet och kommer in under Guds beskydd.

Nattvarden.
De flesta samfund firar den heliga nattvarden. I nattvarden får den troende bröd och vin av prästen.
I vissa samfund får man endast bröd. Nattvarden kan tolkas på olika sätt. En del kristna menar att brödet och vinet förvandlas under mässan och blir Kristi kropp och blod, men andra säger att så inte är fallet, utan att nattvardsgudstjänsten erbjuder den troende att minnas berättelsen om hur Jesu delade bröd och vin med sina lärjungar vid påskmåltiden.

Frälsning.
Ordet frälsning betyder räddning. En kristen person anser att Jesus är frälsaren som Gud sände till
världen. Enligt kristen tro finns ingen annan väg till frälsning. I Bibeln säger Jesus om sig själv: Jag är vägen, sanningen och livet. Ingen kommer till Fadern utom genom mig.

Frågor. 
8b. Nämn några fakta om Martin Luther. 9. Vad är skillnaden mellan Gamla och Nya testamentet för en kristen? 10. Nämn fakta om den kristna läran, med dess tre delar. 11. Varför är dopet en viktig rit inom kristendomen? 12. Varför firas nattvarden? 13. Förklara begreppet: frälsning. 14 Vad är ett sakrament?
 



Islam


--> -->
Muhammed.  År 570 föddes en liten pojke i staden Mecka på Arabiska halvön. Han fick namnet Muhammed.

Under denna tid var Mecka ett viktigt centrum för handeln på Arabiska halvön. Kamelkaravaner från Syrien, Egypten och Kina passerade Mecka som blev en rik stad. Mecka var också ett religiöst centrum dit arabiska beduinstammar vallfärdade för att besöka helgedomen Kaba. Kaba är en fyrkantig byggnad. I byggnaden finns en svart helig sten inmurad. Enligt legenden skulle den ha fallit från himlen, då var den vit. Människornas synder ska sedan ha gjort att stenen blev svart. Forskare tror att stenen är en bit av en meteor. Kaba och den heliga stenen finns kvar ännu idag. Under Muhammeds tid dyrkade de arabiska folken en rad olika gudar och inom Meckas tempelområde fanns många gudabilder.

Som vuxen fick Muhammed arbete hos Khadidja, en rik änka som ägde många kameler. Så småningom gifte sig Muhammed med Khadidja. Då var han 25 år och hon var 40.



Muhammed och Koranen. Muhammed hade ett lyckligt äktenskap med Khadidja, men när Muhammed var 51 år dog hon. Det var nu som Muhammeds polygami (månggifte) började. Efter hennes död hade han totalt 10 hustrur, de flesta var äldre änkor. Muhammed ingick äktenskap med dessa kvinnor för att olika beduinhövdingar ville få fred med honom. Som bevis för denna fred måste Muhammed gifta sig med beduinhövdingarnas döttrar. Den yngsta bruden var Aisha, hon var bara 10 år då äktenskapet ingicks, men äktenskapet fullbordades dock först när hon fyllde 16 år. Aisha blev Muhammeds favorithustru.


Muhammed drabbades ofta av religiösa grubblerier. Så småningom blev han övertygad monoteist, dvs han var säker på att det bara fanns en Gud. Förmodligen fick han den övertygelsen genom samtal med judar och kristna, som han mötte i Mecka.

När Muhammed var i 40-årsåldern hade hans oro blivit så stor att han i perioder drog sig tillbaka till en grotta i berget Hira några kilometer utanför Mecka. I grottan mötte han ängeln Gabriel som var omgiven av ett klart ljus. Gabriel sade att Muhammed var utsedd till att bli Guds profet. Nu fick Muhammed höra olika berättelser av Gabriel, om himlen och om meningen med livet.Senare skrevs dessa budskap ned och de finns i dag i Koranen, Islams heliga bok. Under de återstående åren av sitt liv skulle Muhammed komma att motta omkring 78 000 ord i sina uppenbarelser. Han var tvungen att lära sig dem utantill därför att han varken kunde läsa eller skriva. De kom att bli kända som “läsningarna“ och de heter på arabiska “al-Kuran“, Koranen. 


Nu började Muhammed predika sitt budskap för Meckas invånare. Muhammed predikade att det bara fanns en Gud, Allah på arabiska. Han sade också att alla människor skulle komma till himlen eller helvetet efter döden. Himmelriket beskrivs som en praktfull oas, där vackra unga tjänarinnor förser människorna med alla njutningar. I helvetet förekommer ingen nåd. Där brinner syndarens hud, så får han en ny, så att bestraffningen kan fortsätta. Samtidigt ville han rensa bort gudabilderna från Meckas helgedom.



 Islam-muslimer. Nu började Muhammeds anhängare kallas för muslimer. Det är ett arabiskt ord som betyder underkastelse. Dvs en person som underkastar sig den ende guden. Islam betyder underkastelse, överlåtelse eller att ge sig hän. Muhammeds predikningar gjorde att handelsmännen i Mecka blev ilskna. De var rädda att Muhammed skulle kasta ut gudabilderna, för då skulle det bli slut på vallfärderna och handelsmännen skulle förlora inkomsterna från pilgrimerna. Därför förföljdes Muhammed och hans anhängare. Till sist måste Muhammed och hans trogna fly år 622 till staden Jatrib som låg 30 mil norr om Mecka. Senare fick staden namnet Medina som betyder: profetens stad.



Viktiga årtal. År 622 är ett mycket viktigt år för muslimerna. Med utvandringen till Medina, hidjra, börjar islams tideräkning. Det räknas som år 1. Det är månens rörelser som är grunden till muslimernas kalender. Därför är ett muslimskt år inte lika långt som ett vanligt år. I vanliga fall är deras år 354 dagar. Därför befinner vi oss i början av 1400-talet enligt den muslimska tideräkningen.I Medina fick Muhammed och hans anhängare stor framgång. Här grundade Muhammed den första muslimska församlingen.



År 630 drog Muhammed i spetsen för en stor här mot Mecka, som erövrades nästan utan strid. När Muhammed kom till Mecka rensade han tempelområdet från gudabilder. Kaba och tempelområdet förvandlades till muslimernas främsta vallfärdsmål.År 632 genomförde Muhammed en noga planerad vallfärd till Mecka. De riter han genomförde ligger till grund för de moderna riter som pilgrimerna utför idag.

Kort efteråt, år 632, dog Muhammed liggande i favorithustrun Aishas famn. Enligt traditionen steg Muhammed upp till himlen på en häst från en klippa i Jerusalem. Där ligger nu Klippmoskén.




Frågor: 1. Beskriv Mecka när Muhammed föddes år 570. 2. Nämn fakta om Khadidja. 3. Hur fick Muhammed motta Koranen? 4. Vad predikade Muhammed? 5. Vad hände år 622? 6. Vad hände år 630 och 632?



Islam forts...
 

Koranen. Koranen är muslimernas heliga bok. Jämförd med Bibelns roll i kristendomen har Koranen en betydligt starkare ställning inom Islam. Koranen är Allahs ord, lag och vilja i bokstavlig mening. Den innehåller uteslutande uppenbarelser som Muhammed fått. Det var inte Muhammed som skrev boken, han tog bara emot texterna som gavs honom ord för ord av ängeln Gabriel.



Koranen ses som en kopia av den himmelska Koranen, därför kan man egentligen inte översätta Koranen, för då förändras innehållet. Koranen är skriven på klassisk arabiska, det språk som ängeln Gabriel talade till Muhammed på. Koranen ska alltid behandlas med stor vördnad.

Koranen är indelad i 114 kapitel (suror) och visar tydliga likheter med Gamla testamentet. Nästan alla de historiska berättelserna, t.ex. om skapelsen och syndafloden har biblisk förankring.



Regler i Koranen. Förutom fakta om liv, död, himmel och helvete ger Koranen en mängd regler och lagar om hur människorna ska vara mot varandra. Koranen har detaljerade bestämmelser om äktenskap, skilsmässa, och hur olika tvister ska lösas. I Koranen kan man läsa att det är förbjudet för en troende att äta blodmat, svinkött och att dricka vin. Jesus förekommer en hel del i Koranen. Koranen ger ett bestämt besked om att Jesus inte var Guds son och frälsare, men Jesus var en betydelsefull profet även om Muhammed var en större profet. I första hand är Koranen en andaktsbok, men den är också en lagbok för många muslimer och i den finns en rad regler om t.ex. hygien



Islams lära. Islam är ett arabiskt ord som betyder underkastelse. Ordet muslim betyder “den som underkastar sig“. En muslim är alltså en person som underkastar sig och lyder Allahs vilja. Man bör inte kalla anhängarna för “muhammedaner“. Detta namn ogillas av anhängarna eftersom profeten Muhammed inte dyrkas. Många betraktar islam som en enkel och lättbegriplig religion. En muslim möter Allah i bönen och ansvarar helt själv för sin tro och sitt andliga liv, därför behöver man inga präster som står mellan Gud och människorna



Moskén. Moskén är muslimernas gudstjänstlokal. Moskén är också en samlingslokal för folk som bor runt omkring. Ordet moské betyder ordagrant “plats där man faller ner“. Den har vanligen en kupol och en eller flera smala höga torn, sk minareter. Från dessa ropas bönestunderna ut.



Trosbekännelsen. Alla muslimer följer de fem plikterna. Muhammed kallade dem för pelare som bär upp Islam. Den första är den absolut viktigaste. Den består i att man erkänner sin tro på Allah som den ende guden. Den som ska övergå till islam ska säga följande ord i närvaro av minst två muslimska vittnen. “Det finns ingen Gud utom Allah och Muhammed är hans profet“. Trosbekännelsen innebär en förpliktelse att lyda Gud och att följa profeten. Trosbekännelsen följer muslimen livet igenom, den viskas i de nyföddas öron och upprepas på dödsbädden.



Bönen. Den näst viktigaste plikten för en troende muslim är att be fem gånger om dagen, på morgonen före soluppgången, mitt på dagen, på eftermiddagen, på kvällen och efter solnedgången. I bönen upplever muslimen en stark känsla av samhörighet med andra troende. Med ansiktet vänt mot Mecka upprepar man trosbekännelsen och bönerna



Allmosor. Att ge gåvor till de fattiga är Islams tredje pelare. Koranen betonar att alla muslimer ska ge delar av det de äger till “föräldralösa, behövande, resenärer och till dem som ber om hjälp“ (sura 9). En muslim bör ge en del (ca 2,5 procent) av sin inkomst till de behövande.



Fastan.  Islams fjärde pelare är fastan och den infaller alltid under månaden ramadan, den månad då Muhammed mottog Koranen. Under fastemånaden får man varken äta, dricka, röka eller ha sexuella förbindelser från soluppgång till solnedgång.



Vallfärden. Pilgrimsfärden till Mecka är Islams femte grundpelare. Man bör vallfärda till Mecka en gång i livet, men bara om det inte kostar familjen för mycket. Detta är den enda pelare som inte är obligatorisk. Mer än två miljoner muslimer gör vallfärden till Mecka varje år. Man vallfärdar för att visa sin lydnad inför Allah och för att känna samhörighet med andra muslimer. Innan pilgrimerna gör sitt intåg i Mecka måste de lägga av sina kläder och införa sig i en enkel vit dräkt som består av två skynken, som bärs så att ena skuldran lämnas bar. Likformigheten syftar till att utplåna skillnaden mellan folk. En av orsakerna till att vallfärden går till Mecka är att Muhammed föddes där. Det var också på berget Hira utanför Mecka som han fick sin kallelse av Allah.



Frågor: 7. Nämn några fakta om Koranen. 8. Nämn fakta om reglerna i Koranen. 9. Vad är en Moské?

10. Nämn fakta om: trosbekännelsen. 11. Nämn fakta om bönestunderna. 12. När ska man fasta? 13. Nämn några viktiga fakta om vallfärden.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar